Barnboksanalys (Sida 1 av 2)

Håll dig till ämnet Rosen... säger moderatorn.

Du är förmodligen inte den ende som tycker det, men jag håller inte med dig. Recensionerna riktar sig till vuxna, och barnboksrecensioner bör utföras lika seriöst som recensioner av vuxenlitteratur. Maktmekanismer och könsroller är närvarande i de flesta barnböcker, och bör granskas då och då. Ha roligt är en sak, analysen en annan, och själv tycker jag att båda är viktiga.

Huruvida recensionen ifråga var vettig och relevant eller pseudointellektuell smörja gripen ur luften är förstås en helt annan sak.

(Och naturligtvis bör man då och då lämna analyserna därhän när det gäller ALL kultur och istället luta sig tillbaka och bara låta sig underhållas.)

/ola

Håller med Rosen om att det var ljusare på 80-talet men nu är det mer tillbaka i... tja...

Det enda jag som barn brydde mig om var att boken var fantastisk, mysig, spännande, förtrollande, snyggt tecknat, allmänt ja du vet - "majsigt" 

*drömmer sig bort**

Fel spår; det är inte en fråga om ifall man kan, eller ens vill, utan om ifall man måste.
Visst kan man analysera Brucan-rullar ur ett sociologiskt perspektiv (även om det kan bli lika relevant för filmskaparnas intentioner som att bedöma, säg, Maus utifrån mängden tuttar och slambam-action) -- det är när det blir obligatoriskt som man inte längre bara får ha roligt.

Fullständigt omöjligt.

Därmed inte sagt att det inte händer att barnboksläsare analyserar dem ur just det perspektivet.
Fast de skriver inte om det i kulturspalterna efteråt.

Barnboksrecensioner vänder sej till vuxna, detta för att de vuxna ska bli informerade om vad de köper till sina barn. Vad som ska tas upp i recentionen är de estetiska kvalitéterna, alltså hur bra texten och bilderna är, men också de värderingar boken för fram. Dessa får man fram genom att göra en analys av bokens ideologi.

Med andra ord, att ta fram kvinnliga maktmekanismer i en barnbok är helt relevant.

Det skulle jag gjort, om jag funnit nåra. Jag recenserade barnböcker åt DN i över tjugo år.

Senaste redigerad av Magnus K (2006-03-12 16:59:26)

Beror helt och hållet på vilket forum recensionen publiceras i och vad det har för målgrupp. Analys kan vara en viktig del av en recension.

För en som bara har träffat mig på nätet uttalar du dig märkligt tvärsäkert om mig. Jag är nihilist, inte moralist.

Jag fattar inte det roliga.

/ola

Ola He:

(ditt citat av mig säger "Sebastian" men...)

Moralist är inte så negativt som det låter, men jag kan backa där... men jag hade halvt rätt i och med att du INTE är hedonist (som jag, Rosen och antagligen även Sebastian är i denna barnbokstråd).

Jag älskar att anlysera saker men det är bara för min egen privata glädje, inte för att förbättra världen.  Alltså  jag är hedonist, tror jag?

Är det nån gång som recensioner skjuter över målet så är det barnboksrecensioner. Om ungen är kanon-nöjd och föräldern är missnöjd med boken då? Vad är boken då?

Fråga recensenten.

Jag tror att vi är ganska överens i praktiken (det tror jag f.ö. att vi är oftare än det kan verka). Men för att hårddra det och vara löjligt övertydlig: Om ungen är kanon-nöjd och boken förmedlar nazipropaganda, vad är boken då?

Min (inte så subtila) poäng är att det kan vara vettigt med barnboksanalyser för den vuxne barnboksköparen. Om den vuxne barnbokssköparen håller med eller vill ta till sig analyserna är en annan sak.

"Världsförbättrar-debatten" spar vi till en annan gång, men jag noterar än en gång att du gärna vill analysera min person utan att känna mig för fem öre.

/ola

Nej. För om recensenten lyckas övertyga en majoritet av vuxna om att boken är nazipropaganda kommer inga barn kunna läsa boken. Det är nämligen vuxna som köper barnböcker. Och en sak är säker, inga bibliotek kommer köpa en bok om den kan ens misstänkas för att sprida nazism. Bokhandeln är jag också säker på skulle undvika boken av rent egenintresse. Inte vill dom få dåligt rykte...

Här ligger en viktig poäng med barnboksrecensioner. Dom kan fungera som ett filter mellan barnen och boken.

Frånsett nazipropaganda och uppvigling till kastrering av män, behövs faktiskt tolkning av eventuella sociologiska fenomen tillföras en barnboksrecension? Verkar rätt så påklistrat. I rättvisans namn borde ju t.ex. Pippi Långstrump -böckerna alltid analyseras ur ekonomisk och samhällsomstörtande synvinkel; Pippis penninghushållning är ansvarslös, hon borde investera sina guldpengar i fonder och hennes brist på respekt mot poliser har redan format generationer av brottslingar!

För att inte tala om Loranga-böckerna, som uppviglar till djurmisshandel (tänk på tigrarna som hålls inlåsta), undermålig åldringsvård (Dartanjangs morfar får bo i ett träd) och förespråkar en familjemodell där kvinnan gjorts överflödig!

Sebastian

P.S. :-)