Carl Barks eller Don Rosa? (Sida 4 av 4)

Skönt att höra...

Senaste redigerad av Ted (2006-08-15 09:38:36)

systM, hur mycket Barks har du läst? Har du läst t ex "Jul i Pengalösa"?

Tja, ganska mycket Barks har det väl blivt ändå.
Ja, jag har läst Jul i Pengalösa, det är en riktig klassiker ju.

Med risk för att begå sociallt självmord; Vad är det för fel på Nemi nu då?!
Ok, den kanske inte alltid är så jätterolig, men bra ritad är den iaf... eller?

Jasså du, får väl ta och leta upp den och läsa om den igen då...
Finns den i någon av årgångs-kalle böckerna? (eller vad man nu ska kalla dem...)

systM: Jag menade inte att vara elak, men din postning kändes som ett sådant upplägg. Och jag tycker *verkligen* illa om Don Rosas stil (av skäl som jag anger på sidan 2 i den här tråden).

Jag ber om ursäkt om du tog illa upp.

/Martin, som tycker rätt bra om Nemi.

Jag-böckernas versioner är omredigerade för att passa formatet. Publiceringar på bl.a. svenska av historien finns i Inducks: http://coa.inducks.org/story.php/x/W+OS … c3%b6sa++_

Vet inte Carl Barks är ju alltid Carl Barks, men det är klart, Don Rosa är ju nutid om man säger så... Vicar är ju inte helt fel heller!

Teckningsmässigt är nog ovanstående inlägg det som jag tycker bäst beskriver/förklarar Barks överlägsenhet någorlunda objektivt. 
När det gäller just teckningarna är säkerligen det mycket en generationsfråga vad man föredrar. De som läst och växt upp med mest Don Rosas i Sverige återgivna produktion som säkert representerar en av de bästa tecknarna får antagligen en naturlig positiv inställning även till det visuella även om det bör vara de genomtänkta historierna som sticker ut.

För den som likt jag själv är uppväxt med Carl Barks serier och tidigt hade tillgång till äldre serier som gjordes i original under hans teckningsmässiga storhetstid ca 1948-1955 blir det nog svårt att acceptera att någon inom rimlig tid kan bli lika skicklig tecknare OCH Disneyhistorieberättare i helhetsintryck.
Redan på 1950- och 1960-talen och framför allt efter det fanns det många exempel på estetiskt hemska serietecknare i Kalle Anka, speciellt kring 1965-1966 dök det upp sådana serier ofta usla storymässigt också. Då i 10-årsåldern började jag förstå att det var STOR skillnad i kvalitet teckningsmässigt mellan olika serier. Carl Barks serier stack ut som kvalitet i synnerhet som speciellt de längre äventyren - även på 1960-talet - ofta höll god kvalitet också storymässigt, t ex Den flygande holländaren (som i USA kom sent 50-tal). Men under storhetstiden före ca 1956 var Barks unik.

Don Rosa är ju en gammal Barksfantast och ingenjör som dock var så fascinerad av Barks värld att han själv började teckna och framför allt upenbarligen konstruerade intelligenta längre historier som i mycket byggde på Barks universum men, nästan lite vetenskapligt, försökte förklara och knyta an till kända Barks-historier.  På det området tror jag han är svår att överträffa, men teckningsmässigt är stilen som sagt lite väl extrem och underground-mässig. Barks känns som den större naturbegåvningen dock.

Själv har jag bara läst omkring 5-6 längre tidiga Rosa-serier som t ex Cash Flow och Last Sled to Dawson, så jag får nog "läsa på" mer framöver eftersom så många har Rosa som klar favorit numera. Det lilla motstånd jag känner eller känt gäller nog att Rosa kanske FÖR mycket konstruerar historier med mål att knyta an till speciella Barks-serier men å andra sidan borde det nog vara just det som potentiellt kan attrahera Barks-fanatiker som jag som inte direkt attraheras av teckningsstilen men som t ex läst "One-shotarna" dvs de långa Kalle-serierna i USA-utgåvorna av Barks 1942-1952 sisådär 20-30 ggr vardera under årens lopp och likaså kanske något färre ggr de därpå följande Uncle Scrooge-äventyren från 1952-1966  :-)