Tråd: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Jag har äntligen läst Fredriks utmärkta uppsats, och har en del frågor och funderingar kring den (samt tycker rent allmänt att den och andra serieteoretiska ansatser förtjänar att diskuteras). Därför tänkte jag lägga upp ett antal frågor och kanske även debattinlägg här; naturligtvis i förhoppning att Fredrik (och andra) har tid att läsa och kommentera, och kanske ställa egna frågor.

Den seriedefinition Fredrik kommer fram till i boken (och som ligger mycket nära min egen) är: "Sidoställda, orörliga bilder i medveten sekvens."

Den första fråga som inställer sig för mig blir då: vad skiljer detta från en "bildberättelse"? Är det sidoställdheten (möjligheten att uppfatta av minst två av bilderna samtidigt)? Det skulle innebära att bilderböcker med en bild per sida, så vitt jag kan se, skulle inkluderas.

(Not: Jag är f ö av den uppfattningen att definitioner aldrig ger de skarpa gränser vi inbillar oss, så att det blir en smula luddigt i kanterna behöver inte vara särskilt drabbande.)

2 Senaste redigerad av rohrmuller (2005-07-09 11:14:39)

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Luddigt var ordet. Basta exemplet ar Gary Larson, ar hans alster serier eller inte?

http://www.shortfatguy.com/images/uploads/extinct.jpg

VS.

http://www.units.muohio.edu/psybersite/Humor/farsd2b.gif

Jepp, mitt tangentbord saknar å, ä och ö och jag tanker inte gora nat at det. Vanj dig vid det, det gjorde jag.

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Ja, Spara & Slösa och Prins Valiant ligger tämligen nära "bildberättelse"...
Sen vill jag minnas att Ivan Brunetti inte var särskilt förtjust i Scott McClouds definition, att särskilja "skämtteckningar" från serier.
Men det blir ju ofta krystat med genrebeteckningar och definitioner när man håller upp dem mot ljuset. Akademisk onani, liksom. En grej som störde mig på universitetet var att så fort serier kom på tal, så var det alltid serieFORMEN, knappt ett skit om innehållet. En bild på Dennis och kanske ett omnämnande av Maus, det var väl det hela. Som att formen i sig var så jäkla spännande, lite som att ägna all litteraturvetenskap åt alfabetet.

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Man får väl svälja det faktum att skämtteckningar som The Far Side och så vidare hör hemma i serie-"världen", då en av landets bäst säljande serietidningar bär dess svenska namn. Jag tänker dock inte gå med på att den/de är i serieform. I så fall blir det läskigt luddigt och vi börjar kategorisera stilar. Om man skulle måla en tavla med ett motiv i typisk Disney-stil, skulle folk ju då kunna utbrista: Ooh, titta en SERIE!
Man får höra tendenser till detta redan. Exempelvis: "Titta på den snygga grafittin där borta, den som ser ut som en serieteckning". Man tittar, och det är bara en figur som är orealistiskt, ikoniskt tecknad. Något som man är mest van vid att se i serievärlden. Och om man då skulle göra en serie i realistisk, målad stil, eller med foton, skulle det då plötslig vara "målningar som hänger ihop", eller "fotomontage med dialog"?
Och när jag är inne på det, det finns oroväckande mycket folk som kallar en serie för "en serieteckning". Hur ska man stoppa dem?

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

ställ dem mot en vägg och skjut.

vad är en serieteckning egentligen?

Mina åsikter här speglar Svenska Kyrkans åsikter som jag är medlem i sedan födsel.

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Favoriter i repris! Debatten om hur man ska definiera serier....

För det första måste man konstatera att nån slags universaldefinition, en som fungerar i alla lägen finns inte. Alltså bör man bestämma sej för i vilket sammanhang definitionen ska användas. Om vi tar Larson ovan som exempel så finns två olika sammanhang: hur Larson distribueras och vilken form som används.

Larson distribueras som en daglig skämtteckning, daily panel. Och den är för det mesta också en skämtteckning till formen. Skulle den vara gjord som en serie, flera sammanhängande rutor, kan den i alla fall inte användas som stripp, då måste man göra om layouten.

Ska vi diskutera formen måste man konstatera att ibland används i Larson serieformen, ibland två rutor, mer sällan fyra. Och då kommer vi till den stora stridsfrågan, är Larson serie? Tja, man kan ju i så fall säga att Larson är en deltidsserie. Eller tjugondelsserie. Eller att serieformen är så stor och fin och viktig att den alltid tar över allt annat...

Jag för min del anser att Larson är en daglig skämtteckning. Som vid enstaka tillfällen tar in serieformen.

'And what is the use of a book,' thought Alice, 'without pictures or conversations?'
Lewis Carroll

7 Senaste redigerad av Fredrik Strömberg (2005-07-11 21:47:42)

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Hej Göran!

Voj, voj! Det var ett tag sedan jag hade de serieteoretiska glasögonen på mig smile Jaja, den definition som du anger är för det första bara en av flera som jag kommer fram till i min bok. Dessutom är den, som jag skriver, en prototypdefinition, och därmed (per definition) luddig i kanterna. Inget annat fungerar, anser jag. Men det där skriver jag utförligt om i boken.

Och visst kan en bilderbok falla inom ramen för definitionen. Ofta är det mer en fråga om var och hur ngt publiceras, och hur vi upplever det pga. detta, som avgör hur vi kategoriserar; med andra ord har de flesta troligtvis lättare att acceptera en bildberättelse som en serie om den publiceras av ett serieförlag än om den kommer från ett barnboksförlag. Därav att mycket av det som jag skulle klassa som serier (om jag använde ovanstående definition) inte ens är känt för de mest insatta serieläsarna.

Men men... att peka på ngt. och fråga om det är en serie eller inte är för mig mindre intressant (kanske för att jag just skrivit en hel bok i ämnet och känner mig ganska klar med den frågan) än att fundera över vad det är i en serie/bildberättelse som fungerar, och hur. Det är vad jag ägnar mig mer åt just nu, även om jag har svårare och svårare att faktiskt få tid att sitta ner och skriva. Så om jag inte är alltför aktiv i dessa debatter så vet ni att jag istället sitter och läser godnattsagor för min lille son. Huruvida de är serier eller inte bryr jag mig ärligt talat inte om smile

www.sekventiellt.se - Sveriges mest aktiva seriejournalistiska hemsida

8 Senaste redigerad av Göran Semb (2005-07-11 23:37:35)

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Hej Allfader!

Fredrik Strömberg skrev:

Voj, voj! Det var ett tag sedan jag hade de serieteoretiska glasögonen på mig

Okej. Det betyder att jag inte kommer att ta så stor hänsyn till dina nuvarande åsikter utan köra mera ett eget race på de här sidorna, även om jag har tänkt fortsätta utgå från boken. Befriande men naturligtvis en klar försvagning av trådens teoretiska halt. Förhoppningsvis kommer andra att kliva in med sina åsikter i stället.

Vad gäller seriedefinition är jag och Magnus ganska överens, tror jag (och det är minsann inte alltid). Jag ser seriedefinitionen som dubbel -- dels definierar man serieformen (vilket jag för närvarande gör som följer: "en rumslig följd av bilder, varav minst två kan överblickas samtidigt, placerade i denna följd för att berätta något"), dels definerar man vad som kan kategoriseras som en serie: "en bildsekvens som använder serieformen, ELLER ett kontinuerligt verk som kännetecknas av att normalt använda serieformen". Därmed skulle "Snobben" fortfarande vara en serie även om Schulz ibland lät sina strippar bestå av en enda bild, medan "The Far Side" inte skulle vara en serie, även om den enstaka gånger använde serieformen.

Jag skulle också framöver vilja formulera en realdefinition -- mest för att retas en smula med Fredrik (vilket anspelar på hans bok, för er som inte läst den) -- som antagligen skulle gå ut på att serien är en underavdelning av "bildberättelse" med angivande av vilka kännetecken som skiljer den från andra bildberättelser.

9 Senaste redigerad av Ola Hellsten (2005-07-17 09:13:53)

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Göran Semb skrev:

Jag har äntligen läst Fredriks utmärkta uppsats, och har en del frågor och funderingar kring den (samt tycker rent allmänt att den och andra serieteoretiska ansatser förtjänar att diskuteras). Därför tänkte jag lägga upp ett antal frågor och kanske även debattinlägg här; naturligtvis i förhoppning att Fredrik (och andra) har tid att läsa och kommentera, och kanske ställa egna frågor.

Den seriedefinition Fredrik kommer fram till i boken (och som ligger mycket nära min egen) är: "Sidoställda, orörliga bilder i medveten sekvens."

Jag har alltid tyckt att den definitionen låter vettig (om än oerhört akademiskt fyrkantig). Men den ger som alltid en massa följdfrågor att ta ställning till:

Ivar Arosenius' "Kattresan"? Serie eller inte?
Max Ernests collageroman? Serie eller inte?
Duane Michals' surrealistiska fotoberättelser? Serier eller inte?
osv.

Göran Semb skrev:

Den första fråga som inställer sig för mig blir då: vad skiljer detta från en "bildberättelse"? Är det sidoställdheten (möjligheten att uppfatta av minst två av bilderna samtidigt)? Det skulle innebära att bilderböcker med en bild per sida, så vitt jag kan se, skulle inkluderas.

Det sistnämnda påminner mig om "Offside"-debatten i B&B. Om jag minns rätt så diskvalificereades denna bilderbok som serie eftersom bilderna inte var tillräckligt avgörande för historien. Den jämfördes med ett "föredrag med ljusbilder" där bilderna kompletterar texten snarare än driver berättelsen.

Detta kan nog sägas om många bilderböcker.

Kanske borde något om bildernas roll som bärande berättande element i sammanhanget ingå i en definition?

För att krångla till det ordentligt, menar jag. smile


/ola

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Ola Hellsten skrev:

Kanske borde något om bildernas roll som bärande berättande element i sammanhanget ingå i en definition?

Risken finns att man kastar ut en del av Steve Gerbers och Don McGregors sjuttiotals-marvelserier med det badvattnet. Tvärtom tycker jag att om något saknas i definitionen så är det snarare tillåtligheten med (nästan-behovet av...) text som berättande element.

11 Senaste redigerad av Ola Hellsten (2005-07-19 14:33:23)

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Jag menade inte att texten inte alls får driva berättandet i en serie. Snarare att om bildberättandet blir alltför sekundärt så är det knappast en serie längre. "Alfons Åberg" och "Totte" kan kanske -- om man hårddrar det -- räknas som serier, men knappast Elsa Beskows ordrika bilderböcker.

Eller?


/ola

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Jag är själv på väg bort från ett synsätt där "serier" var ett mer övergripande begrepp, under vilket "bilderböcker" snarare skulle hamna som ett specialfall, till ett där "bildberättelse" är det övergripande begreppet, och "serie" och "bilderbok" blir specialfall.

Så definitionerna skulle behöva separera Beskow från "B.C.", trots att de skulle ha snarlika formalia. Om texten integrerades i Beskows bilder, ja, då skulle den bli en serie... Testfallet jag tänker på just nu är Gerbers "Album Issue" av Howard the Duck (#17, har jag för mig -- essentialen rekommenderas!), som jag minns som i grunden en essä om serieskapandets och livets villkor, illustrerad av olika serietecknare. I mitt nuvarande sinnestillstånd skulle jag betrakta den som INTE användande serieformen, men "Howard the Duck" är ändå fortfarande en serie (se min kluvna definition ovan).

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Göran Semb skrev:

Om texten integrerades i Beskows bilder, ja, då skulle den bli en serie...

Även om textmängden vore lika stor i förhållande till bilderna? Skulle enbart ett utvidgande av bildramen förskjuta verket från en konstform till en annan?

Nja, jag ställer mig nog lite tveksam till det. Fast jag kommer inte på någon bra gränsdragning för bildens kontra textens tyngd.


Göran Semb skrev:

Testfallet jag tänker på just nu är Gerbers "Album Issue" av Howard the Duck (#17, har jag för mig -- essentialen rekommenderas!), som jag minns som i grunden en essä om serieskapandets och livets villkor, illustrerad av olika serietecknare. I mitt nuvarande sinnestillstånd skulle jag betrakta den som INTE användande serieformen, men "Howard the Duck" är ändå fortfarande en serie (se min kluvna definition ovan).

Visst, ett bra exempel på den "kluvna definitionen"... Men jag förstår inte riktigt hur du kopplar det till gränsdragningen mellan Beskow och B.C. Själv tycker jag inte att Howard the Duck-exemplet är konstigare än det faktum att "Kalle Anka" är en serie trots att det finns tecknade "Kalle"-filmer som inte är serier...


/ola

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

"Skulle enbart ett utvidgande av bildramen förskjuta verket från en konstform till en annan? "

Nej, inte om texten var en text som bara illustrerades av bilden. Men om den _integrerades_, dvs anpassades _till_ bilden, kanske genom att låta repliker hamna i pratbubblor och ta bort en del beskrivande text eftersom det den beskriver ändå ges genom bilden.

"'Kalle Anka' är en serie trots att det finns tecknade 'Kalle'-filmer som inte är serier..."

Nja, tecknad film är inte gränsfall på samma sätt som bildeberättelser; den faller bort redan i och med att definitionen använder "rumslig följd".

"jag förstår inte riktigt hur du kopplar det till gränsdragningen mellan Beskow och B.C."

HtD-essän är i mitt tycke helt enkelt en svårare gränsdragning, eftersom den publiceras i en serietidning och teckningarna delar Marvels serieestetik i stora stycken.

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Göran Semb skrev:

Nej, inte om texten var en text som bara illustrerades av bilden. Men om den _integrerades_, dvs anpassades _till_ bilden, kanske genom att låta repliker hamna i pratbubblor och ta bort en del beskrivande text eftersom det den beskriver ändå ges genom bilden.

Okej, då är jag med dig.

Göran Semb skrev:

Nja, tecknad film är inte gränsfall på samma sätt som bildeberättelser; den faller bort redan i och med att definitionen använder "rumslig följd".

Självfallet jämför jag inte tecknad film med serier och bildberättelser. Menar bara att en bildberättelse (eller en illustrerad essä) inte blir mer serie bara för att den använder sig av en figur och en publiceringsform som vanligtvis är förknippad med serier.

Jag har inte läst HtD-numret ifråga, så jag kan inte bedöma hur nära innehållet står serieformen. Men om det är en svår gränsdragning huruvida det är en serie eller inte så beror det väl på just formen? Inte på att Howard är med eller på teckningsestetiken eller att det publicereras i en tidning som vanligtvis innehåller serier?


/ola

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Ola Hellsten skrev:

Men om det är en svår gränsdragning huruvida det är en serie eller inte så beror det väl på just formen? Inte på att Howard är med eller på teckningsestetiken eller att det publicereras i en tidning som vanligtvis innehåller serier?

Jepp. Men en hel del seriedefinitioner har lutat åt publiceringsform etc, så jag ser det som s k "confounding variables" i alla fall.

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Då håller jag med dig. Tyckte bara att du blandade ihop begreppen lite.

Men jag kanske missförstod. I grunden verkar det som om vi är ganska överens.


/ola

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Diskussionen på den här tråden verkar gå stötvis. några dagars diskussion, sedan lugnt, sedan några dagars diskussion...

Utan att vara lika ingående och lärd som vår högt värderade ordförande, vill jag dock delta i diskussionen med den definition jag brukar använda mig av. Den går tillbaka till tankar som väcktes i samband med en utställning som Uppsala seriefrämjande ordnade på Stadsbiblioteket för ett 15-tal år sedan (då f.ö. även Göran var med).

"En serie är att berätta eller uttrycka något i en serie (sekvens) sidoställda bilder, med eller utan tillhörande text, som kan eller inte kan vara integrerad med bilden."

För mig har alltid den stora frågan varit vilket som varit viktigast, sekvensen (sekventialiteten), text-bildintegrationen, eller både-och. Som synes förespråkar jag i min definition sekventialitetens primat (för att mynta litet fina ord och uttryck). Detta gör jag eftersom jag inte kan tänka mig en definition som utesluter bildberättelser som Prins Valiant och Tom Puss, som har text, men utan att ha integrerat den med bilden, eller pantomimserier som Adamson och Ferd'nand, som över huvud taget inte har text. Det ligger ju också i linje med Fredriks tankar, och med mycket av vad som sagts här.

Samtidigt måste ju noteras att ett av de främsta kännetecknen för dagens serier, och en stor uppfinning, är pratbubblan, och det jag kallar text-bildintegrationen. Därför har jag gett det ett särskilt omnämnande i definitionen. Ibland har jag också kallat serier med integrerad text och bild för klassiska, egentliga serier eller dylikt.

En intressant tankelinje är i det sammanhanget R.C. Harveys. Han betonar integrationen mellan text och bild, och räknar det som den grundläggande egenskapen för "cartoons", vilket omfattar såväl skämtteckningar som "comic strips", som alltså är bilder i sekvens. Han ser cartoons som den viktiga kategorin, och har debatterat mycket med McCloud om detta. Han har rätt såtillvida som att serier och skämtteckningar ligger mycket nära varandra, snarast närmare än serier och tecknad film. Bägge två är berättande bildmedier, även om serien också, som antytts i definitionen ovan, kan vara annat, t.ex. poetisk (se t.ex. en del av Crumbs verk - Be-bop funnies - och Bill Bergerons verk).

Några kommentarer?

Ola Hammarlund
http://www.olahammarlund.se/
"Homo sum: humani nil a me alienum puto."
Terentius

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Jag reagerar lite på "sidoställda bilder".

Å ena sidan så är det givetvis så jag spontant tänker mig en serie, men å andra sidan kan jag inte riktigt se vilken avgörande relevans "sidoställda" egentligen har för vare sig upplevelsen eller skapandet av serier. Jag menar, vi läser ju ändå nästan alltid ruta för ruta. Så om det är en eller tio bilder per uppslag, innebär det verkligen någon fundamental skillnad för läsupplevelsen? (Härmed inte sagt att man inte KAN använda ett upplägg med flera bilder per sida för speciella effekter. Dave Sim har ibland gjort det mästerligt.)

Och ibland finns i serierna bilder som sträcker sig över ett helt uppslag. Innebär det att serien tillfälligt övergår till att vara något annat?

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Förut tyckte jag inte att det spelade någon roll, men nu är jag på väg i riktning mot åsikten att något händer med läsupplevelsenom serien konsekvent består av en-bild-per-sida-eller-uppslag. Om en fundamental del av serieupplevelsen är "slutning"/"closure", dvs när man själv fyller i vad som händer mellan varje ruta, måste det rimligen få konsekvenser för läsupplevelsen om man påtvingas den längre tid mellan rutavläsningen som blir en följd av att behöva vända sida.

Förut har jag (något spydigt) haft en seriedefinition som gjort i stort sett alla bildberättelser till (specialfall av) serier, men i nuläget skulle jag föredra något som placerar in "serier" i en definitionshierarki där "bildberättelser" är det övergripande begreppet. (Fredrik argumenterar mot sådana definitionshierarkier i boken, eftersom han inte tycker att de fungerar på människoskapade företeelser utan bara inom naturvetenskapen, men även Linnés hierarkiska sexualsstem för klassifikation av växter var felaktigt jämfört med den faktiska "evolutionshierarkin", men det fungerade för klassificering i alla fall, eftersom det var grundat på observerbara egenskaper hos växterna.)

Serien övergår inte tillfälligt till att vara något annat, enligt min mening, bara den är en serie vid en övergripande bedömning -- däremot kan det vara en serie som tillfälligt använder en annan berättarform än serieformen.

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

rohrmuller skrev:

Basta exemplet ar Gary Larson, ar hans alster serier eller inte?

Du gör ett tankefel här tycker jag, för din fråga är ställd så att den antar att det finns ett abstrakt, teoretiskt begrepp "serie" och konkreta serier är manifestationer i olika form av detta begrepp.

Kulturella fenomen så som musik, serier, litteratur, bildkonst etc är till sin natur flummiga och subjektiva och går därför bara att teoretisera och klassificera till en viss nivå, sen kommer gränsen emot. Överskrider man den, sitter man hastigt och teoretiserar om saker och ting som inte har nånting som helst med verkligheten att göra. Begrepp och teorier får ett egenvärde och man analyserar inte längre kultur utan kulturteorier.

Såklart finns det väldigt många kulturtomtar som trivs just inom detta område, där svåra begrepp och avancerade analyser döljer det faktum att man bara snackar strunt.

Detta var min måhända aningen tillspetsade analys. :-)

Sebastian

Insekt-polisen
Som vanligt är det inte killen på bilden som skrivit inlägget.

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Göran Semb skrev:

Förut tyckte jag inte att det spelade någon roll, men nu är jag på väg i riktning mot åsikten att något händer med läsupplevelsenom serien konsekvent består av en-bild-per-sida-eller-uppslag. Om en fundamental del av serieupplevelsen är "slutning"/"closure", dvs när man själv fyller i vad som händer mellan varje ruta, måste det rimligen få konsekvenser för läsupplevelsen om man påtvingas den längre tid mellan rutavläsningen som blir en följd av att behöva vända sida.

En viss skillnad finns givetvis, men hur stor är den? Jag lutar åt att den är försumbar.


Några andra frågor angående detta:

1. Vilket är egentligen att föredra, en eller tjugo rutor per uppslag?

2. Vilka konsekvenser skulle det få för bild/serie-berättandet om man allmänt övergick till en ruta per uppslag?

3. Vilka är egentligen konsekvenserna, för själva serieupplevelsen, av att man emellanåt trots allt tvingas vända sida? (Är den ultimata publiceringsformen för serier bokrullen?)

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Om jag skulle vara konsekvent tvungen att vända sida för varje ruta tror jag definitivt att det skulle förändra läsupplevelsen för mig, och göra den mer "upphackad". En fyrarutors Snobben-stripp funkar bra som en del av en sida för mig, men jag tror att varje ruta skulle behöva bära en större börda än den egentligen mäktar med om den var ensam på sidan. Att behöva vända sida då och då är jag så van vid att det inte stör mig, i varje fall inte om seriens rytm inte är helt oanpassad till det.

(Jag föredrar 32 sidor per uppslag, som i "Snobben-festivalen". Sidvändandet ger en viss paus, och kan användas för att ge serien en viss rytm, om det är en berättelse i stället för strippserie.)

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

Det gläder mig att det blivit lite diskussion om Fredriks bok. Jag tycker boken är alldeles utmärkt, den fyller ett besvärande tomrum och är kunnig, uttömmande och objektiv. Men samtidigt bör den förstås diskuteras, det vore snarast snopet om den inte gjorde det. Jag har själv nog tänkt göra det någonstans, men eftersom jag inte kommit mig för var det skönt att min namne i Uppsala gjorde det.

Jag håller med om det allra mesta som Göran S skrivit här (utom att 32 sidor per uppslag är ett ideal, det låter lite excentriskt), men ett par ytterligare kommentarer vill jag göra.

Definitioner är ju, som Fredrik också poängterar i boken, en praktisk fråga, det handlar om vilket sammanhanget är och vilket perspektiv man anlägger. Om man, som R C Harvey, ser ”cartoon” som en överordnad kategori har man ett annat perspektiv, och är intresserad av något annat, än om man framhåller sekvensen som det avgörande.

Själv har jag alltid haft svårt att se serien som något annat än en underavdelning till uttrycksformen bildberättelse, och den grundläggande egenskapen hos serien är för mig sekventialiteten och sidoställdheten – eller serierutornas samnärvaro, som jag brukat kalla det, för att markera hur bilderna samspelar. Vitsen med sidoställdheten är ju att det är den som ger serien dess unika egenskap att samtidigt vara film och tavla, det vill säga att stadierna i berättelsen syns samtidigt så att själva tiden blir en stillastående bild.

Fast jag skulle egentligen vilja tillägga något, en egenskap som Fredrik bara berör i största förbigående när han citerar Pierre Couperies definition: ”… the essential feature of the comic strip is the fact that its pictures are closely linked in time and constitute a fairly detailed analysis of the action.” För mig är detta kanske inte något nödvändigt kriterium, men definitivt ett kriterium som bör ingå i en prototypdefinition som inte bara tar upp ”minsta gemensamma nämnare” utan även försöker ringa in en ”typisk” serie.

25 Senaste redigerad av Göran Semb (2005-08-28 13:32:21)

Sv: Seminarium: Fredrik Strömbergs "Vad är tecknade serier?"

"(utom att 32 sidor per uppslag är ett ideal, det låter lite excentriskt)"

Aaaiiiighhh! "Rutor per uppslag" skulle det ju vara! (Jag måste dock trots min förnärmelse tillägga att den här unge mannen skulle kunna ha en lovande karriär som korrekturläsare.)

Jag _hade_ tänkt ta upp fler saker i boken och/eller definitionsträsket, men det s k "livet" kom emellan. Kanske framöver...